
Helgar ändamålet medlen?
Återvinning Posted on 2025-02-02 11:34:53
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=307
Lignin i asfalt – bluff eller okunnighet
Återvinning Posted on 2025-01-24 14:04:18Bland obehövliga industriavfall i vägbyggandet finns ”lignin”, en ospecificerad processrest från pappersindustrin i olika former, ibland som pulver och ibland uppblandat med andra rester som så kallad svartlut. Avfallet är inte en enhetlig och kvalitetssäkrad produkt utan kommer som det faller sig från pappersmassaprocessen. Lignin kan i bästa fall betraktas som asfaltfiller, som finns i övermått i Sverige. Ämnet löser sig inte i bitumen och ersätter inte bitumen i något avseende. Eftersom lignin i pulverform är lätt, 1,3 g/cm3 (samma som lösningsmedlet metylenklorid), kan ämnet följa med vid extraktion och felaktigt antas vara upplöst i bitumen. Av någon anledning tiger bitumenindustrin om detta och därmed lever missuppfattningen vidare, pådrivet av avfallets ägare och konsulter och forskare med tveksam kompetens i den här frågan och företag som har sina skäl att torgföra sitt klimatengagemang. Det är genant för branschen men är dessvärre inte unikt som exempel på dumpning av avfall i asfalt (läs: gamla bildäck) och sannolikt inte det sista. Avsluta omedelbart detta slöseri med tid och resurser, som skadar seriös asfaltforskning och är till absolut ingen nytta!
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=127
Stenkolstjära i vägbeläggningar – en felbedömd fråga
Återvinning Posted on 2020-11-07 15:27:03Asfalt har använts problemfritt på våra vägar i mer än 100 år. Enda gången en relevant diskussion kan uppstå kring hälsa och miljö är när gamla beläggningar med stenkolstjära bryts upp. Den användes under några decennier i tankbeläggningar och som vidhäftningsmedel fram till början av 1970-talet, då denna biprodukt från tillverkningen av koks och stadsgas slutade produceras i Sverige. Stenkolstjära innehåller ämnesgrupper som klassificeras som cancerframkallande men det handlar om kliniskt påvisade risker, inte baserat på hälsostudier. Inga hälsovådliga effekter har kunnat påvisas i fullskaliga undersökningar. En lång rad utredningar med provtagningar på vatten och intilliggande jordar uppvisar inga utlakade ämnen. Den definierade ämnesgruppen 16 PAH, som delvis består av cancerklassificerade ämnen, utgör 30 % och sitter helt fast i stenkolstjäran och kan inte transporteras vidare, eftersom ämnet är olösligt i vatten. Enda möjligheten till migrering är i form av materialpartiklar. I den formen kan de upptäckas i spektroskopiska materialanalyser. En förekomst av 300 ppm 16 PAH svarar till 1/1000-del stenkolstjära i rent stenmaterial. Oavsett noterad mängd stenkolstjära lakas inga ämnen ut och utgör inget hot mot hälsa eller miljö. 1000 gånger 0 är fortfarande 0. En omfattande hälsostudie vid Umeå universitet av asfaltarbetare från tiden då stenkolstjära användes (Järvholm, B., Bergdahl, I. (1999). Undersökning av förekomst av cancer bland svenska asfaltarbetare) uppvisar ingen överfrekvens av relevanta cancerformer. Gruppen var tvärtom friskare än andra byggnadsarbetare och framförallt den genomsnittliga befolkningen. Trots detta bedöms stenkolstjära i ytterst små mängder i partikelform vara skäl nog för deponering och till och med för destruktion. Det orsakar helt onödiga kostnader och medför kapitalförstöring istället för återvinning av prima stenmaterial, som skulle bespara uttag av motsvarande mängd nytt berg. Varför envisas myndigheter och miljöhandläggare med att framhålla risker som inte finns? Det är ett slöseri med skattemedel och förhindrar ett angeläget cirkulärt miljöarbete.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=18
Grus i kretsloppet
Återvinning Posted on 2016-07-10 13:44:32Kruxet i all återvinning är att restprodukter uppstår i tid och rum utan koppling till möjlig avsättning. Ofta är processerna i otakt. Det behöver åtgärdas på något sätt och den som gör det måste få betalt för arbetet. Ett fungerande kretslopp bygger därför på att alla berörda parter accepterar detta och verkar för att kedjan håller från första till sista länk. En enda svag länk drabbar alla.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=4
Tillverkning av bra handläggningsmassor
Tillverkning och utläggning Posted on 2015-07-03 11:41:51Sverige har duktiga handläggargäng som gör utmärkta arbetsinsatser. Dåliga handläggningsmassor är inte rätt mot dem som yrkesmän och mot kunder som inte vet någonting om asfalt. De förtjänar det bästa men det är inte alltid så – ganska sällan, faktiskt. Var brukar det gå fel? Hur kan de göras bättre?
Sänd en hälsning med hemsidans kontaktuppgifter, avvakta inbjudan, logga in och läs mer.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=6
Bindemedlet i asfalt – bitumen eller bruk
Bitumenreologi Posted on 2015-06-13 00:03:27Inte bara bituminets egenskaper ger asfalten dess karaktär utan än mer egenskaperna hos asfaltbruket. Det påverkas till största delen av bitumenet men också av fillrets mängd och sammansättning. Bruket kan ha volymandelarna 60/40 av bitumen och filler och tillsammans utgöra 15-25 volymprocent av asfalten.
Sänd en hälsning med hemsidans kontaktuppgifter, avvakta inbjudan, logga in och läs mer.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=7
Den nya tanktekniken – ett nytt tänk
Kallteknik och MFB Posted on 2015-06-13 00:01:54De som arbetar med ytbehandling är ett härdat släkte som står ut med stensläpp och regnväder som kan spoliera en hel dags arbete. Damm och stenskott gör också beläggningen impopulär bland boende och trafikanter.
Tänk om det fanns en teknik där det inte dammade, inga stenskott, inga stensläpp, minimerad åtgång av stenmaterial, ingen sopning efteråt. Tänk att kunna lägga i tätorter och genom bostadsområden – och till samma kostnad som en vanlig enkel ytbehandling. Vilket lyft det skulle vara för en annars utmärkt vägbeläggning när den väl är på plats!
Tekniken finns och den är tillgänglig för alla intresserade. Den kallas PreBit.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=8
Orangea arbetskläder för ökad säkerhet på väg
Arbetsmiljö Posted on 2015-06-13 00:00:39De flesta möten berikar tillvaron men ett är oönskat och bara störande, det mellan trafikanter och vägarbetare. En av parterna är väl förtrogen med situationen och vill vara ifred, den andre hade ingen aning om mötet en halv minut tidigare och vill bara komma vidare. Det säger sig självt att mötet måste organiseras på något sätt och det sker med olika arrangemang från arbetsplatsens sida. Allt förutsätter att fordonsföraren snabbt uppfattar situationen. Man kan inte vara tydlig nog. En viktig detalj är vägarbetarnas utstyrsel och färgsättning.
Långt tillbaka i människans evolution skapades en särskild känslighet för den röda färgen. Den betyder: Se upp! Bedöm situationen! Reaktionen är omedelbar och aktiverar amygdala. Varför alla vägarbetare, särskilt asfaltarbetare, idag inte bär heltäckande färger från den röda färgskalan är obegripligt. Så var det fram till för tiotalet år sedan när något hände.
Idag är modefärgen för de som vill synas i olika sammanhang limegrönt. Färgen dök upp i samband med provning av fluorescerande tyger, som omvandlar solljusets osynliga ultravioletta strålning till synligt ljus. Det ger ytan en särskild lyster. SP i Borås konstaterade att limegrönt på sådana tyger hade högst luminansvärde, dvs lyste mest under solljus. Men ungefär samma luminansvärde hade orange färg, som tillhör den röda färgskalan. Varför fick då den limegröna kulören sådant genomslag? Jo, enligt en del utredare ser färgblinda båda kulörerna i grått men den limegröna i något ljusare nyans. Dessutom kontrasterar den limegröna färgen bjärt mot murriga bakgrunder i tätorter. Londons Bobbies var först med att använda västar i den här kulören. Däremot kontrasterar limegrönt betydligt sämre mot den gröna naturen och mot snö. En tung invändning mot limegrönt som varselfärg är att kulören saknar budskap. Vår reptilhjärna ser ingen anledning att reagera på den. Den aspekten är viktigare än någonsin i dagens svenska trafikmiljö med textande, surfande och telefonerande fordonsförare och cyklister, där framförandet av fordonet överlämnats till just – reptilhjärnan.
Vägarbetare har en särställning bland alla som behöver synas. Säkerheten hänger på att de reflexmässigt uppfattas av trafikanter som passerar helt nära. Ge dem därför tillbaka varselfärgen för vägarbetare framför andra – orange.
Mer om säkert asfaltarbete på väg finns i följande folder:
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=9
Certifiering av föryngringsoljor
Bitumenreologi Posted on 2015-06-12 23:59:01Certifiering av föryngringsoljor för allmänt bruk måste komma igång med det snaraste. Ämnen som inte redovisas med säkerhetsdatablad eller inte är allmänt tillgängliga bör inte godtas. Arbetet måste ske i samverkan inom branschen och med finansiering från väghållarsidan. Ägarna av asfalten och de som initierar borttagningen har ansvar för att kretsloppet fullföljs med bästa möjliga teknik och att den finansieras.
Sänd en hälsning med hemsidans kontaktuppgifter, avvakta inbjudan, logga in och läs mer.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=10
Hur granulatet blir till guld.
Återvinning Posted on 2015-06-12 23:57:29Det låter som alkemi men certifierad föryngringsolja gör guld av asfaltgranulat. Dessutom är det enda sättet att göra ny asfalt av 100 % returasfalt.
Asfalt blandas lätt med asfalt. Ett barn begriper det. Därför måste returasfalt först bli nygammal asfalt innan den möter jungfrulig asfalt i asfaltblandaren. Mjukt bitumen har ingen möjlighet att ta sig in i returasfaltens hårda bruk. Bara lättflytande föryngringsolja klarar den uppgiften. Det behövs ingen doktorshatt för att inse det.
Föryngringsoljan måste utgöras av beständig mineralolja. Olika naturoljor som tallolja eller rapsolja polymeriserar ganska snabbt, vilket gör returasfalten styv och spröd igen. Livslängden halveras.
Någon undrar kanske hur och var föryngringsoljan lämpligen sätts till? En möjlighet är vid krossningen, när materialet ändå lastas omkring och finns på matarband. Ingen extrakostnad för det arbetet. Sedan kan materialet ligga i upplag medan oljan sakta jobbar sig in i returasfalten. Varken sammanbakning eller avrinning kommer att ske. Frågan är utredd. Ett annat alternativ är tillsats strax innan parallelltrumman. Där kan man göra den sista justeringen för att returbituminet ska få exakt den önskade kvaliteten.

Bild. Föryngringsolja tillsätts på matarband och blandas in genom en Static Mixer.
Ur praktisk synvinkel är det en klar fördel med föryngring. Bitumen i returasfalt kan variera mycket i hårdhet. Recepten kompliceras i fallet med mjukt tillfört bitumen. Om bitumenet i returasfalten istället mjukas upp med föryngringsolja till en standardkvalitet, till exempel 70/100, kan samma bitumen användas som vid nytillverkning. Mängden returasfalt kan få variera utan att det får konsekvenser för funktion och hållbarhet i slutprodukten.
Anledningen till att föryngring inte redan är ett standardförfarande kan sökas i drivkraften hos entreprenörer i allmänhet och en mellanoperatör som ett asfaltverk i synnerhet. Föryngringsolja kostar pengar och den här kostnaden kommer sist i raden av utlägg för återvinning. Det är klart att man chansar på att det ska gå ändå inför risken av att få ett dåligt ekonomiskt utfall. I synnerhet om man har lovat guld och gröna skogar för att få lov att göra denna stora investering. Kanske står man där redan med röda siffror. För sådant finns inga ursäkter i verksamheter som förväntas generera vinst, som är fallet med asfaltverk. Det är fel att överlåta beslut om föryngring med så stor betydelse för samhället på en operatör med ett så pass begränsat uppdrag.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=11
Returasfaltens värde
Återvinning Posted on 2015-06-12 23:55:37Hört på restaurant: – Vaktmästar’n! Den här kycklingen ser inte bra ut! – Det är värre än så, herr’n, den är död. På samma sätt är det med returasfalt, den ser inte bra ut och den är död. Men den går att återuppliva. Hjärtstartaren heter föryngringsmedel.
Sänd en hälsning med hemsidans kontaktuppgifter, avvakta inbjudan, logga in och läs mer.
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=12
Modern viskositetsmätning
Bitumenreologi Posted on 2015-06-12 23:53:56Ett teknikskifte pågår när det gäller att bestämma bitumenkvalitet med hjälp av en nygammal viskositetsmetod. Rotationsviskosimetern, RVB, som har funnits sedan 1930-talet, har fått en renässans genom förbättrad precision, datoriserad styrning och datainsamling och programmerad körning. Framförallt ökade temperaturens noggrannhet med en elektrisk värmekammare, Thermosel. Precisionen är på minst samma nivå som med ett oljebad. Nu kan kapillärviskosimetrarna förpassas till den historiska hyllan till stor glädje för alla väglab. Ingen mer besvärlig rengöring av glasrören med lösningsmedel; ett stort kliv framåt både mättekniskt och arbetsmiljömässigt. Flera examensarbeten på Lunds Tekniska Högskola har utvecklat metoden och visat användbarheten. Inte bara kapillärviskosimetrarna ersätts utan även Kula & Ring-metoden, som inte fungerar för polymermodifierade bindemedel. Nu återstår bara för de som skriver normer och anvisningar att inse vad som är på gång. Ta en titt på presentationen från Transportforum 2015: http://vagcentrum.se/TF15_36_Tyllgren.pdf
- Comments(0) https://intromotesplats.vagcentrum.se/?p=13